Det finns dagar då jag verkligen önskar jag hade ett "normalt" liv. Liksom hur känns det att ha sin man hemma på eftermiddagarmna? Hur känns det att sitta och kolla på TV tillsammans på kvällarna? Hur känns det att gå och lägga sig samtidigt? Hur är det att få hjälp med kidsen? Hur känns det att få hjälp med middagen? Ja ni förstår. Jag vill veta och jag kanske vill ha det så?! Vissa dagar bryr jag mig inte så mycket för jag älskar ju min familj och min man men dagar kommer då jag saknar att ha honom hos mig mer.... Just nu är det en sån period, kanske för jag mår lite sämre nu? Varit en stressig vecka.. Jag vet inte..
Ni som har varandra varje dag och som får hjälp av sambon där hemma, var glada och klaga inte!! Då ska ni få känna på mitt liv... gaaahh stress! ;) Kan ju liksom inte åka iväg ensam och handla lite smått, eller åka iväg ensam och sola osv.. jag får ju alltid ha med mig kidsen ÖVERALLT... på torsdagar åker C konståkning och K måste följa med kl 17.35-18.20 då han är dö trött, han gnäller oftast hela den tiden, gapar, slåss o bråkar eftersom han är trött... Jag vill gärna titta på C men har fullt upp med att underhålla K... Jag är oftast med jätte trött då eftersom jag blir lättare trött nu för tiden när jag haft fullt upp på dagen så som plugget.... Jag har aldrig shoppat ensam sen jag fick barn... Jo på ullared sist jag var där och det var lyx... barnen var med sin morfar hihi.... Jag har inte tid att träna, sola, koppla av.... Jag får inte hjälp med någonting av någon... SÅ ja klaga inte haha ;)
Idag får vi se vad som händer, blir att fixa gubbens ärenden i borås.. sen är väl klockan kvällen ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar